Känner du dig törstig? Om du på något sätt kunde fånga vattenångan från Rosettas komet, skulle du ha motsvarande två vattenglas varje sekund. Det är mer än forskarna förväntade sig med tanke på att kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko fortfarande skriker in i det inre solsystemet på mer än dubbelt så långt avståndet från Mars till solen.
'Vi har alltid vetat att vi skulle se vattenånga gasa ut från kometen, men vi blev förvånade över hur tidigt vi upptäckte det', säger Sam Gulkis, instrumentets huvudutredare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien.
'I den här takten skulle kometen fylla en simbassäng i olympisk storlek på cirka 100 dagar. Men när den kommer närmare solen kommer gasproduktionshastigheten att öka avsevärt. Med Rosetta har vi en fantastisk utsiktspunkt att observera dessa förändringar på nära håll och lära oss mer om exakt varför de inträffar.”
Kometer kallas ibland 'smutsiga snöbollar' eftersom de är en samling av skräp och is. Från deras ursprungspunkter i det yttre solsystemet kommer en ibland att skjutas mot solen.
Konstnärens intryck (inte i skala) av Rosetta-banan som placerar ut Philae-landaren till kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Kredit: ESA–C. Carreau/ATG medialab.
När den närmar sig blöder isarna ut och kometen utvecklar ett hölje av gaser som så småningom, med solens hjälp, förvandlas till en svans. Några av de stora 'flyktiga ämnena' inkluderar vatten, kolmonoxid, metanol och ammoniak.
Observationerna gjordes den 6 juni av ett instrument som kallas Microwave Instrument for Rosetta Orbiter (MIRO), taget när rymdfarkosten var cirka 218 000 miles (350 000 km) från sitt mål. MIRO försöker ta reda på de relativa förhållandena mellan ingredienserna i koma, och kommer att fortsätta följa kometen när den närmar sig solen i augusti 2015.
Rosetta kommer under tiden att komma nära Comet 67P/Churyumov–Gerasimenko i augusti och om allt går som det ska, därefter sätta in en landare som heter Philae för att kolla upp kometens yta.